Jag luktar vitlök och det är stefans goda tzatzikis fel.
Jag kan äta den till nästan vad som helst.
Idag blev det till tacopaj :)

Min mormor har väldans ont i ryggen och då är det tur att hon har mig.
Idag lämnade jag in hennes Keno och som tack fick jag en slant och tacopaj.
Fast det är inget heltidsjobb så jag letar fortfarande.
Eller nu ljög jag, jag letar inte alls efter ett jobb.
Jag väntar på att ett jobb ska dyka upp framför mina fötter.
Mamma säger att det inte kommer göra det, att man måste ta tag i saker och ting själv om det ska hända något.
Jag tycker inte om när hon säger så, det kan ha att göra med hennes tonläge.
Eller det faktum att jag vet att hon har rätt.
Jag väntar en stund till innan jag tar tag i det.
Vem vet, vi kanske får jättetufft schema det här sista året som gör att jag måste plugga varje dag.
Det är knappast troligt men man vet ju aldrig.
Inte för att jag skulle plugga varje dag även fast det behövdes.
Jag är lat.
Det är anledningen till att jag skjuter upp allt och tror att jobb och det mesta här i livet serveras på silverfat.

NU är det bra, nu är det dåligt.
/S