Det har regnat hela dagen och det ligger massvis med löv på marken, hösten är ett faktum.
Jag välkomnar inte den här årstiden med utsträckta armar precis.
Helst av allt vill jag gå i ide och vakna upp av vårsolens varma strålar.

Jag känner mig inte ett dugg positiv för tillfället.
Jag har ätit för mycket godis och är i behov av en lång och varm dusch.
Jag saknar min pojkvän också fast att det bara är fyra timmar sedan vi sågs.
Vem hade trott att jag skulle bli en sådan typ?
Denice sa till mig i fredags:
"jag trodde inte att du var sån, asså en sån som har pojkvän."
När den rätt dyker upp säger hjärtat till och då får huvudet säga vad det vill.
Men jag har lovat mig själv att aldrig bli en sådan typ som sätter pojkvännen framför vännerna!

Undrar om regnet tyder på att jag ska plugga?
Eller att jag ska se en till film?
Hm, svårt val.
/S