Om jag skulle börja skolan i höst skulle den här veckan innebära ångest.
Ångest för att jag måste tillbaka till skolan.
Nu innebär den här veckan något annat, något som jag inte kan sätta fingret på.
Det är nog en blandning mellan ångest, längtan och saknad.
Nu vill jag börja skolan om en vecka.
Hur sjukt det än låter så vill jag tillbaka till duveholm, tillbaka till mplo.
Tryggheten att veta att jag har något att sysselsätta mig med varje dag, jag får pengar varje månad och jag har mina vänner nära mig och kan träffa dem nästan när jag vill.
Nu när hösten kommer flyttar många och man vet inte längre var man har dem.
Katrineholms 90:or kommer splittras och jag tycker inte om det.
/S